tisdag, mars 2

Blogg, öppen eller stängd????

Glömmer inte varför jag började blogga....Jag var så inspirerade av alla fina bloggar och följde dom varje dag eller rättare sagt kväll. Bloggandet har gett mig ett intresse som biter sig fast. Jag vet att ni är många där ute som gör som jag gjorde, kikar in hos alla bloggare men tvekar att starta sin egen. Sedan sommaren, hösten  har jag funderat mycket på om jag skall behålla den öppen eller stänga den för endast inbjudna läsare? Jag vet att det är "vissa" därute som får reda på det mesta om mig och min familj, inte för personligt men ändå så att dom kan ha "koll" på mig.......Men så tänkte jag, äsch är dom så nyfikna på mig och mitt fast dom inte tycker om mig så får dom vara det. Alltid finns det något som retar någon i innehållet.....Funderar fortfarande på att stänga bloggen eller om den skall vara öppen för allmänheten??? Stänger jag den så har jag rätt att skriva om precis om vad jag vill utan att få kritik. Men samtidigt så tycker jag att det är så kul med alla goa som tittar in. Jag funderar på........
Tack alla fina tjejer som jag har träffat i bloggandet, både IRL och i cyberrymden och alla ni andra som tittar in . Ni lättar alltid upp min dag när ni tittar in och med era fina kommentarer. Jaha det var tankarna för idag....Ikväll är det Desperate Housewife och bloggande, ligger efter med kommentarer hos er. 

Kram Anne  

47 kommentarer:

VITA NYANSER sa...

Många funderingar! Så tråkigt med andra som ska vara nyfikna, men det handlar så mycket om deras sätt att vara, mer än om dig!

Så fin bild, och ljusstaken här nedan är SÅÅÅÅ snygg!

Ha det bra!
Kram L-L

Linruz sa...

Hej vännen
Förstår dig precis i dina funderingar.
Så tråkigt när man inte kan skriva vad man vill. Men samtidigt blir man ju väldigt begränsad om man låser bloggen.
Hur du än gör hoppas jag att jag får fortsätta följa dig min vän.
Borde blogga jag med men vet inte om jag orkar. Denna förkylning tar på krafterna.
Ta hand om dig
kram kram

anne sa...

Hej!
Förstår dina funderingar...
Visst blir man begränsad om man har en helt öppen blogg precis som det blir lite begränsat med en låst blogg, då skriver man ju mera personligt till bara några utvalda..
Hur du än bestämmer hoppas jag att jag får fortsätta läsa :)

Blev om möjligt ännu mer förtjust iljusstaken efter att ha sett den i "fullfigur", helt UNDERBAR!

LÅter som om er källare är lite större än vår, men all extra plats man kan få fram är alltid bra att ha!

Kram Anne

godastunder-tokigaidéer sa...

Tråkigt att höra, tanken har slagit mig att personer i sin omgivning har koll....men egentligen vill man inte bry sig men gör det ändå, tråkigt.Vill bara säga att du har en fantastisk blogg och skit i alla som säkert bara är avundsjuka....
Kram Anna

Signe 1 sa...

Gör det som känns bäst vännen, gå på din magkänsla, men det är ju lite det vi pratade om förut, *blink blink*. DH ikväll!!:-)))
3 dar kvar...

Kram S.

Carin sa...

Hej vännen! Du skall veta att du har gett mig inspiration och jag tycker alltid att det är lika roligt att "kika in" hos dig, men jag har full förståelse för din känsla... Har själv mött personer på "byn" som lämnat kommentarer eller ännu värre personer som HELT MISSFÖRSTÅTT det jag skrivit och sedan kommenterat till maken... Hmmm, då får man sig en tankeställare...

Ha en härlig kväll medans du funderar och unna dig ett glas bubbel till hemmafruarna!
KRAAAAM Carin

Ocean showroom sa...

Hej Anne! Jag förstår hur du tänker men hoppas att jag får behålla dig som bloggvän. :-)Här är det ckså DH ikväll. Mys på soffan! Kram Alexandra

Jenny sa...

Hej Vännen!
Förstår hur du tänker..jag hoppas i alla fall att jag får fortsätta följa din fiina blogg hur du än gör:)

Stoor kram!
Jenny

Grodmamman sa...

Har också de där funderingarna från och till och då har jag inte lika många läsare som du!:)
Gör det som känns rätt för dig och så hoppas jag att jag får fortsätta följa dig oavsett hur du gör!:)
Kram

Solfyllda segel sa...

Hej!
Åh jag förstår precis hur du tänker. Jag "flyttade" för att slippa snacket på byn, samtidigt som jag vill ha det öppet för nära och kära och alla fina bloggvänner som förstår vad man håller på med. Hur du än gör hoppas jag att jag får följa med på dina fortsatta äventyr!
Tack för all underbar inspiration!
Kram Therése

Helenas loggbok sa...

Hej Vännen!
Jag vet PRECIS hur du känner det. Jag fick panik av att "alla" där hemma i småstaden hade stenkoll på mig och min familjs liv, men ville ändå inte sluta blogga. För mig fanns bara att stänga den, annars hade jag haft ont i magen varje gång jag skulle läsa kommentarer och det hade tagit för mycket energi. Dessutom var det anonyma läsare härifrån Luxemburg som jag inte visste vem de var som skrev kommentarer. Kändes konstigt att det fanns dem här som visste vem jag var utan att jag visste vem de var.
Det knepiga är ju att få läsare till bloggen om man har den stängd. Men du har ju så många läsare som säkert vill följa med om du låser bloggen. Det är svårare för mig som aldrig hann att få så många läsare innan jag låste den. Hur gör man för att få nya? Har frågat flera bloggare men många ger ju blanka f_n i vem jag är och min lilla blogg.
Hur som helst så ska man ju göra som man själv känner och mår bra av. Du får fundera vidare tills du känner vad som är bäst för dig.
Stora kramar
Helena

LiseLotte sa...

Jag förstår också vad du menar. Har också tänkt på det där. Hur personlig får man vara.
Jag har bara en person som jag känner IRL här på bloggen. Och den personen är lika tokig vad gäller inredning eller värre rent av så där förstår vi varandra.

Kan man inte ha vissa inlägg lösenordsskyddade?
Om man känner för att skriva av sig.

Aratorps Lena sa...

Många tankar. Jag har varit inne på samma linje, men tänker att jag skulle kunna ha en öppen för butiken och en stängt för mer personliga saker. Känner mig låst och vill inte alltid lämna åsikter hur som helst med tanke på kunderna... Låter det dumt? Jag älskar din blogg, en av dem få jag känner mig väldigt hemma i, så jag hoppas jag kommer att få tillträde om du "stänger"... Ha en trevlig kväll! Jag kommer också att sitta i soffan idag. Måste kolla in den nya på 5:an vid tio. Kram!

Fröken Tindra sa...

Jo, det är väl just därför som jag bloggar helt anonymt utan att ha talat om det för någon utom några väldigt få. Vill att folk skall läsa för att de tycker att det är roligt, inte för att gotta sig så att säga. De som hittat mig och återkommer gör det av rätt skäl så att säga. =0) Jag förstår dina funderingar fullt ut. Hoppas att jag får följa med om du stänger den!!
Kram på dig!!

millasv sa...

Hej,
jag förstår att det kan vara så.. det är det som gjort att jag tvekar med att starta en egen blogg. Jag är för rädd om mitt privatliv. Nu spelar det ingen roll om Stina i Skåne läser om mig i norrland.. men mina grannar, flyktiga bekanta, folk via jobbet. Jag vill vara lite privat!
Men däremot så är jag glad att du har den öppen.. och jag hoppas att du väljer att fortsätta med det så jag får vara med och följa dig..

Mvh
millasv

Fånga dagen sa...

Ja du så är det, positivt och negativt med att utelämna sig så man får tänka sig för. Men det ger så otroligt mycket att läsa och kommentera er andra att man bara måste efter ett tag, det blir ett beroende men ett bra beroende för man får ideér och energi också.
Ha en skön kväll tjejen
Kram Lena

mitt skärgårdsliv sa...

Förstår hur du känner, men du väljer det som är rätt för dig. Hur man än bloggar får man ju ändå se efter lite vad man lägger ut. Jag valde att berätta åt de riktigt närmaste vännerna. Många av minna vänner och bekanta vet inte om min blogg. Trillar de in på min sida nån dag så är det för intresse av inredningsbloggar och inte av nyfikenhet vad jag sysslar med i mitt liv ;) Jätte fin bild av ljusstakarna, snyggt!
Ha en bra kväll! Jag vill gärna fortsätta och följa din blogg om du väljer en stängd blogg :)

Sofia sa...

Hej Anne! Förstår dina funderingar. Det är så tråkigt med alla missunsamma människor. Men vi är många som njuter av din blogg. Följ din magkänsla!!! Kram Sofia

MITT VITA HUS sa...

mmm jag förstår dig, många av oss har nog tänkt tanken iallafall jag. När man fick massa sura kommentarer så kändes det inte så kul längre! Men om du väljer att skydda din blogg tror jag många av dina läsare kommer följa dig ändå:)
Ha en fin kväll!

Kram Mia

MITT VITA HUS sa...

såg förresten att du tog bort en kommentar jag skrev till dig, hoppas du inte blev sur! Jag tänkte inte på att "de" kunde läsa den! Sorry! Du får ta bort denna med om du vill!

//M

StrandviksVillan sa...

Även jag ligger efter med sisådär tvåhundra inlägg, suck... Men det finns ju så många bra bloggar man vill kolla in.

Tror nog att vi alla bloggare har dom där funderingarna ibland. Värre är det säkert för dom som bor på landet eller i småstäder, där alla känner alla och ryktet sprider sig. Jag har ändå nästan bara fått positiv respons och hejarop. Klart att det finns några undantag, men dom får man bara strunta i. Du vet, surt sa räven... Dom kanske vill ha uppmärksamheten själva?

Hoppas inte du stänger bloggen!
kram, Ann-Christine

Pia sa...

Ja sådana funderingar har nog alla bloggare någongång. Man blir lite osäker på om man gör rätt eller fel när man "lämnar" ut sig och sina tankar. Det är inte lätt att göra inlägg utan att bli personlig och är man inte personlig så tappar man syftet med att blogga tycker jag. Jag hoppas att du fortsätter att blogga "öppet" så att jag kan fortsätta att följa din blogg...

Hem och Lycka sa...

Ja du, jag känner så väl igen mig. Det värsta för mig var när en nära vän inte hörde av sig till mig när vi precis fått missfall eftersom hon kunde läsa på bloggen hur jag mådde. Och alla de där som jag vet läser men aldrig skriver nåt.. En dold blogg har ju sina fördelar men jag bloggar nog trots allt vidare öppet, inte bara för Ellis skull utan även för att man har får så många goda vänner.

kram Mia

home by lina sa...

....Hm, jag visste faktiskt inte att man kunde "stänga" sin blogg, då har det väl gått bra långt tänker jag om man ska behöva stänga sin blogg för att människor inte respekterar och bemöter varandra med respekt..Nej, behandla andra som du själv vill bli behandlad...det försöker jag leva efter.. Alltid lika roligt att besöka dig, tack för inspiration :o) Kram Lina

Helt Enkelt sa...

hej anne!

gör det som känns rätt för dig men bestäm själv. låt INTE någon annan göra det! det finns ALLTID människor i omgivningen som tycker och tänker en massa, men det kan vi inte göra så mycket åt...(tyvärr) stå på dig!

kram!

Cathrin sa...

Jag vill ju gärna få fortsätta kika in hos dig, så jag hoppas du inte låser bloggen. Men samtidigt förstår jag dig. Det är lite läskigt när man känner att folk har lite för bra koll på en. Det blir lite konstigt att behöva halvcencurera sig själv på något vis. Jag funderar sjäv i samma banor, fast jag inte har ditt besöksantal. Och jag kommer hela tiden tillbaka till att det är så kul att få kontakt och respons av alla härliga goa bloggvänner.

Så lås inte, snälla...

Tv-kväll ikväll. Själv målar jag soffbord. Framför tvn :)

Kram
Cathrin

Johi - drömmar om vanilj sa...

Såna funderingar har jag också haft. Jag har faktiskt två till bloggar av mer privat karaktär och lösenordsskyddade. Där lägger jag ut bilder på barnen mm. Jag väljer att fortsätta ha min vaniljblogg öppen, just för möjligheten att skaffa nya bekantskaper. Visst vet många vad som händer i mitt liv men det bjuder jag på! kram

Emmeline sa...

Heisann:)

Jeg syns du skal fortsette å ha bloggen din åpen! Det finnes alltid noen som er nyskjerrige og som man slett ikke nødvendigvis vil dele alt med, men hvor mye deler man egentlig på en blogg som denne?
Min erfaring er at de lukkede bloggene som jeg har vært med på får stadig færre og færre lesere...
Så da må man jo kjenne på hva som er det viktigste: Å nå mange nye lesere, eller å ha en fast liten krets? Du finner nok ut av det, men jeg håper du fortsetter å være åpen. Jeg har akkurat oppdaget bloggen din og syns det er mange fine bilder her:) SO LONG:)

Limetwig sa...

Gu va man blir trött på människor ibland...Nyfikenhet och förutfattade meningar...Många förstår sig inte på detta här med bloggandet, trist att DU ska bli lidande för detta. Varför vill man andra människor ont? När vi bara vill få mer glädje i tillvaron! Hoppas du fortsätter för du ger mig glädje med dina inlägg:) Åse

House number 15 sa...

Ibland får ta sig funderare, man har ju ingen aning om vilka som är inne på bloggen.

Gillar ljustaken massor.

Titta in hos mig, har nåt till dig.
Kram C

Annas Lycka sa...

Anne....
Jag förstår dig i dina tankar, känns inte som om du är helt lycklig i det som är nu??

Det är bara du som kan avgöra hur du känner för att göra vännen. Jag finns här om du behöver " maila" av dig :)

Ta hand om dig!! Kramar om!! Anna

Ninne sa...

Man gör som själv känner, men visst funderar man ibland. Jag hör till pensionärernas skara så mej får de skriva tänka va tusingen de vill om. Jag får en hel del smällar för att jag srkiver,säger o gör sånt som jag inte skulle--- meen de får man ta.
Jag har ju ganska sent hittat din härliga blogg- så låser du så hoppas jag du bjuder in??
KRam Ninne

Home of Nina sa...

Förstår dina tankar! Jag är ju en av alla dom som njuter av din blogg! Fast visst är det så att man utelämnar sig själv. Gör det som känns rätt för dig. Ha en fin vecka! Kram Nina

mille sa...

Det är nog svårt det där. Jag känner mig väldigt anonym, men å andra sidan så är det inte så många av mina vänner som vet om bloggen.
Men jag skulle nog bli väldigt stött och ledsen om det pratades kritiskt och negativt, om saker jag skriver i min blogg.
Å andra sidan så är det den svenska avundsjukan som gör sig gällande då, det brukar alltid min mamma säga.

Kram på dig!

Emmas utsikt sa...

Hmmm. Själv har har jag klarat att hålla mig ganska hemlig för folk som känner mig, men morsan har blivit duktig på att sprida ryktet. Mest till släktingar då, så det är väl ok...

Hoppas du inte blir hemlig!
Kram

Heidi {FruFly} sa...

Jeg forstår godt dine tanker, har hatt (og har dem selv). Hadde en lang diskusjon med min tante her forleden og hun var veldig skeptisk til hele bloggkonseptet. Så snakket jeg med min mor om det, og hun sa at jeg ikke skulle bry meg og være i tvil. Hun mente bloggen var flott og passelig personlig. At jeg skulle se på det som om jeg var en slags journalist som skrev om, og viste frem fine ting- med en personlig touch. At hver og en av oss bloggere har minimagasiner på internett:) Jeg synes var en fin måte å se det på!:) Klem H

mammigranten sa...

Jag förstår precis hur du känner och tänker. Jag har valt att ha en öppen blogg trots ett mycket taskigt inlägg hos mig, startade istället en till blogg, dit den taskiga kommentatorn ändå tittar in fastän den bara handlar om träning, något hon inte ville läsa om.
Men, men hur du än gör så vill jag mer än gärna fortsätta läsa hos dig.
Även om jag själv är usel på att kommentera så kikar jag in ofta.
Kram
Malin

Lantliv på Holm sa...

Hej Anne,

Förstår - som alla andra också skriver - vad du menar. Känner också att många hemma är inne och "smygläser" om oss och vårt hem. Även de vi inte umgås med kan komma med "käcka" kommentarer på "byn" och det känns lite sådär så jag har samma tanke som du.

Tycker i alla fall så mycket om din blogg och är så glad att jag hittade hit.

Ha det gott - kramar

alegni sa...

jag vet precis vad du talar om. det känns lite trist att veta att folk är inne hos en och läser utan att lämna några spår efter sig. sen snarvlas det säkert vidare på byn om den där bloggerskan och hennes förehavanden... jag försöker förtränga sådana tankar, men visst stör det mig rätt ofta.
jag hoppas få en nyckel ifall du bestämmer dig för att låsa din blogg :)
kram
ingela

himmel och hav sa...

Förstår hur du känner. Har också ett gäng i min hemstad som jag vet läser min blogg. Det vore en sak om de i alla fall kommenterade!

Jag kan ju undra när det är vissa karlar här omkring som läser, om de verkligen tycker att det är intressant att läsa om inredning, mode och graviditet eller om de bara är så satans nyfikna?
Förmodligen de sistnämnda!

Det retar mig också ibland...

Hoppas att jag får fortsätta att läsa din mysiga blogg om du låser den!

Kraaaaam Veronica
Kram

Therése sa...

Jag förstår dina tankar - min egen blogg är ju väldigt anonym just för att jag inte vill att folk ska få veta vem jag är och ha reda på en massa privata fakta om mig. Jag skriver personligt men inte så att det ska vara möjligt att identifiera mig...

Visst känns det obehagligt om folk börjar "snoka" och ta reda på en massa om ditt privatliv, det förstår jag absolut! Kan tyvärr inte råda dig i hur du ska göra, förstår att det är lite att tänka på!

Livet i byn sa...

Svårt det där, vissa saker vill man ju kanske ha inom stängda dörrar och andra kan man skriva om lite mer öppet.

~Livet i byn

Hemmalycka sa...

Nej nej nej du får inte stänga bloggen, jag behöver min dagliga dos av stjärnor och champagne.
Massor av kramar
Åsa

According to Nicky sa...

Jag tänker också så ibland :) Därför är det viktigt att vara återhållsam med den information man lämnar ut om sig själv. Men å andra sidan, så är det jättekul att dela med sig tips och råd och att kunna inspirera andra, så jag förstår precis vad du menar :)

Ha en mysig kväll! Kram/Nicky :)

Gotlandsliv sa...

Åh, jag hoppas att du håller den öppen. Mest för min egen skull, för jag skulle sakna dig om du försvann. :)
Men såklart förstår jag. En del grejer vill man ju hålla lite mer privata.

Lycka till med funderingarna!
Många kramar!

Syster Yster sa...

Hej! Tråkigt att du behöver tänka så, men jag kan förstå. Jag tycker aldirh att du skriver något som är utelämnande eller något som kan irritera någon. Hoppas du håller den öppen eller vart fall bjuder in, jag skulle sakna att få läsa din blogg.

Kramar
Anette

Marie sa...

Hoppas du behåller bloggen öppen för alla, jag tycker nämligen så mycket om att gå in här.
Så mycket fint att läsa och fina bilder att se på.

Kramar!